Jobb å lite annat också.
Det har varit mycket här en tid. Jag har jobbat några extra pass på lassa. Det känns skönt att vara inne i det igen. Hade glömt bort en del sedan jag var där sist.
Mamma har åkt tillbaka till Umeå. Där hon väntar på att dom ska ta ännu ett nytt benmärgsprov och efter det så ska hon få en ny kur med cellgifter. Men hennes crp är för högt för det just nu. Å vad det beror på vet man inte, men det lär ju bero på hennes sjukdom. Men även att hon har någon slags infektion i kroppen.
Hur som helst så är hon ju på ett bra ställe, där dom vet vad de ska göra med henne. Det som känns tungt är att hon kan vara hemma. Och att man inte vet hur länge hon blir kvar i Umeå nu.
Det är så mycket som jag borde göra, men har ingen ork till nått. Idag gick jag & Emma nere på isen (medvinden) det var så underbart härligt. Fint väder och solen värmde.
Jag måste börja med något så jag känner mig piggare och blir gladare.
Pappa & Malin kom in i går och åt tårta för att fira att jag hade fyllt år, men för att de fyller år idag.
Är så glad att jag kan :)
Nu ska Humlan lägga ner sitt onda huvud och kolla lite på tv om det går. För i morgon inväntas det bio.
Mamma har åkt tillbaka till Umeå. Där hon väntar på att dom ska ta ännu ett nytt benmärgsprov och efter det så ska hon få en ny kur med cellgifter. Men hennes crp är för högt för det just nu. Å vad det beror på vet man inte, men det lär ju bero på hennes sjukdom. Men även att hon har någon slags infektion i kroppen.
Hur som helst så är hon ju på ett bra ställe, där dom vet vad de ska göra med henne. Det som känns tungt är att hon kan vara hemma. Och att man inte vet hur länge hon blir kvar i Umeå nu.
Det är så mycket som jag borde göra, men har ingen ork till nått. Idag gick jag & Emma nere på isen (medvinden) det var så underbart härligt. Fint väder och solen värmde.
Jag måste börja med något så jag känner mig piggare och blir gladare.
Pappa & Malin kom in i går och åt tårta för att fira att jag hade fyllt år, men för att de fyller år idag.
Är så glad att jag kan :)
Nu ska Humlan lägga ner sitt onda huvud och kolla lite på tv om det går. För i morgon inväntas det bio.
Ja så kan det vara.
Äntligen är det helg igen å jag är ledig. I går var jag på after work med Emma och några andra i från jobbet. Vi hade det super mysigt med god mat och god dricka. :)
I går ringde Malin och berättade att mamma kommer hem på Måndag, Va nej det gör hon inte sa jag. Malin sa även att hon inte hade någon cancer kvar nu, enligt det nya benmärgsprovet. Men jo det gör han tydligen visst det :) Hon kommer att få liggga på Östersunds sjukhus till och börja med. Tror hon skulle tillbaka upp till Umeå den 22/2 och ev få mera cellgifter. Då ska jag åka dit varje dag.
Har sån skuld då jag inte varit upp något mer än sist. Det har ju varit så mycket här hemma oxå. Då man inte får pengar av försäkringskassan i tid heller då har man ju inte råd, förens det är försent.
Jag undrar hur de tänker. Ska man leva på luft eller? De kan ju testa själva å se hur lätt det är. De lär ju få pengarna i tid om det skulle drabba dom något. Suck för att vara den drabbade.
Men jag ska inte vara bitter, nej det ska jag inte.
Önskar även att jag hade svar på alla frågor som jag har inom mig. Men det är sånt jag inte kan prata med någon om, det är något som får komma med tiden. Det lär ju märkar om inte annat.
Ja livet är inte lätt det är något som är säkert iaf.
Påtal om annat så måste jag börja träna. Undra om jag ska börja i morgon. Man kan ju stara med att gå på gymet, så man någon gång kommer i form och kanske når sitt bmi. Det kommer jag nog aldrig att göra men man kan ju alltid försöka innan man säger något.
Jag vill ändra på mig och kunna se ut som folk. Att man nästan jämt ska komma i svakor.
Jag vill oxå ha en massa saker som ett riktigt hem, ett hus. Där jag får inreda som jag vill. Å kunna leva lyckligt i alla mina dagar.
Har iaf haft en fin dag med god middag. Vi gjorde fylld kycklingfilé med ädelost och hasselbackspotatis. Såsen vart så god.
Vi hade Andreas och Oliver på besök. Det var så mysigt.
Nu ska jag gå och titta om det finns någon tvättid i morgon och sen blir det film mys tills man somnar.
I går ringde Malin och berättade att mamma kommer hem på Måndag, Va nej det gör hon inte sa jag. Malin sa även att hon inte hade någon cancer kvar nu, enligt det nya benmärgsprovet. Men jo det gör han tydligen visst det :) Hon kommer att få liggga på Östersunds sjukhus till och börja med. Tror hon skulle tillbaka upp till Umeå den 22/2 och ev få mera cellgifter. Då ska jag åka dit varje dag.
Har sån skuld då jag inte varit upp något mer än sist. Det har ju varit så mycket här hemma oxå. Då man inte får pengar av försäkringskassan i tid heller då har man ju inte råd, förens det är försent.
Jag undrar hur de tänker. Ska man leva på luft eller? De kan ju testa själva å se hur lätt det är. De lär ju få pengarna i tid om det skulle drabba dom något. Suck för att vara den drabbade.
Men jag ska inte vara bitter, nej det ska jag inte.
Önskar även att jag hade svar på alla frågor som jag har inom mig. Men det är sånt jag inte kan prata med någon om, det är något som får komma med tiden. Det lär ju märkar om inte annat.
Ja livet är inte lätt det är något som är säkert iaf.
Påtal om annat så måste jag börja träna. Undra om jag ska börja i morgon. Man kan ju stara med att gå på gymet, så man någon gång kommer i form och kanske når sitt bmi. Det kommer jag nog aldrig att göra men man kan ju alltid försöka innan man säger något.
Jag vill ändra på mig och kunna se ut som folk. Att man nästan jämt ska komma i svakor.
Jag vill oxå ha en massa saker som ett riktigt hem, ett hus. Där jag får inreda som jag vill. Å kunna leva lyckligt i alla mina dagar.
Har iaf haft en fin dag med god middag. Vi gjorde fylld kycklingfilé med ädelost och hasselbackspotatis. Såsen vart så god.
Vi hade Andreas och Oliver på besök. Det var så mysigt.
Nu ska jag gå och titta om det finns någon tvättid i morgon och sen blir det film mys tills man somnar.
Allt känns tungt just nu.
Det är inte nog med att pengarna ska räcka till allt å lite till. Sen har jag ångest över att jag är hemma och att mamam får kämpa för sitt liv ensam upp i Umeå. Det känns inte rätt, men jag vill inte smitta henne med något så det bara blir värre.
Har pratat med henne ikväll och förklarat hur jag känner. Hon vill inte att någon kommer upp än. Utan att hon ska bli bättre först.
Det kan jag förstå, men det känns som om hon tror att vi bara skiter i henne. Men det gör vi verkligen inte.
Hur ska man kunna slappna av när man konstant tänker på detta.?
Det ända jag vill är att våran mamma kommer hem och blir frisk igen. Vi behöver henne hemma.
På tal om lite annat så har jag bakat en morotskaka som mina underbara arbetskollegor ska få njuta av i morgon.
Ibland vill jag bara sätta mig ner och gråta, vet inte varför men det blir bara så. Det är konstigt att man håller 100% på jobbet, men där har man ju inget val. Om man känner att det är nära för att börja gråta så sväljer man bara det.
För det är ju pinsamt att gråta inför en massa folk.
Jag har även konstaterat att livet inte alls är lätt alla gånger. Vem ska veta vad man ska göra? Om inte jag själv vet.
Nä nu ska jag blicka framåt istället för att vara bitter.
Har pratat med henne ikväll och förklarat hur jag känner. Hon vill inte att någon kommer upp än. Utan att hon ska bli bättre först.
Det kan jag förstå, men det känns som om hon tror att vi bara skiter i henne. Men det gör vi verkligen inte.
Hur ska man kunna slappna av när man konstant tänker på detta.?
Det ända jag vill är att våran mamma kommer hem och blir frisk igen. Vi behöver henne hemma.
På tal om lite annat så har jag bakat en morotskaka som mina underbara arbetskollegor ska få njuta av i morgon.
Ibland vill jag bara sätta mig ner och gråta, vet inte varför men det blir bara så. Det är konstigt att man håller 100% på jobbet, men där har man ju inget val. Om man känner att det är nära för att börja gråta så sväljer man bara det.
För det är ju pinsamt att gråta inför en massa folk.
Jag har även konstaterat att livet inte alls är lätt alla gånger. Vem ska veta vad man ska göra? Om inte jag själv vet.
Nä nu ska jag blicka framåt istället för att vara bitter.
