Humlan

Att det ska ta sån tid, att få sin bh. Jag köpte en ny och fin bh i Februari. Han använda den en gång, knappt det. Sen vart jag tvungen att lämna tillbaka den, då den gick sönder. Det tog hela 2 1/2 månad att få en ny.
Nu har jag äntligen fått den och nu är jag nöjd.

Så i går när jag var ledig så gick jag ner på stan och hämtade min efterlängtade bh. Hade bestämt träff med min vän Frida, så vi gick runt på stan. Där jag hittade en jättefin liten torkos väska, som jag tror att jag vill ha.
Den skulle passa mig så bra. Å nu när det är inne med turkost oxå. Vi åt på Pause, där jag åt en kalkonsallad som var så god. Sen gick jag hem med min turkosa handväska i huvundet ( Hahhahah)
Att jag gick fast det regnade gör mig stolt. :)
På kvällen var Jag och ♥ ut och åt god mat.

I dag har jag haft en lång dag på jobbet, men det har gått fort och vi har haft det roligt. Det är skoj. Så nu tror jag att jag ska gå till sängs och vänta på att min käre sambo ska komma hem. Han är ute på klassåterträff, det är ju kul.

Hoppas att eran Lördag har varit bra.

Att det aldrig ska sluta snöa, men just idag så gör det mig ingenting. Idag är det stora tvättar dagen, innan vi åker upp till Valsjöbyn och firar påsk. Med en en massa skoter åkning och god mat å dryck. Har en del kvar att packa men det får jag ta i kväll eller i morgon.

Ska snart göra mig klar för att åka iväg på ett nytt uppdrag som börjar 13.15 och sträcker sig till en bit in på kvällen. Det ska bli kul.

Jag har suttit och ska till att deklarerat ett tag nu. Då jag har fastnat på samma punkt hela tiden, så idag tog jag tag i det och ringde dit. Det var en snäll själ som var villig att hjälp mig, så nu är den inskickad. Å pengar ska man få tillbaka. Det är ju bara att tacka.

Igår när jag jobbade så hade jag en delad tur 7-22 så på mina 4 timmar så gick jag runt berget. Det var faktiskt ett bra val av mig än att sitta inne å bara vänta på klockan.
Jag var mycket piggare på kvällen, allt var lättare. Det måste jag göra till en vana. Jag var så stolt när jag kommit fram. :)
Som jag sagt tidigare så måste man kämpa för att nå fram. (Ett ont krut förgås inte så lätt)

Om man ska kolla vad man ska ha med dig och äta i kväll.

Jag tog och styrde bilen till min pappa i Bispgården, då jag är ledig i tre dagar. Det var länge sedan jag var å hälsade på min goa pappa. Han är den bästa pappan man kan ha.
Så jag for och hämtade Malin (Syrran) och hunden Jackie och hennes lilla valp Doris 6 veckor gammal. Som jag för övrigt vill kalla Dora ifrån ett barnprogram. Vi får se vart det blir.
I morgon kommer våran mamma hem ifrån Umeå, så då ska vi åka dit å vara med henne. Innan jag måste åka hem igen på söndag för att kunna jobba på måndagen. Tänkte att jag skulle hinna fixa någon middag tills mamma kommer hem. Så hon bara kan komma hem och vila. Undra vad det ska bli för gott.

Snart är det bara en vecka kvar tills det är påsk, då vi ska åka upp till Valsjöbyn. Jag längtar som bara den. Jag behöver vila och komma bort från jobbet ett tag. Jag tänker bara njuta av allt. Har redan hunnit fixa lite inför resan. Har även tänkt att göra en chokladtårta som jag ska dekorara med små påsk ägg.
Har varit och provat en overall som jag/vi ska köpa som är bra att ha när man är ute i naturen.
Det kommer nog att innebära att jag kommer få mindre ledigt i sommar men så får det bli. Det här är som ett måste för mig.

Nu blir det tv och lite paus för i mrogon ska jag städa bilen invändigt iaf. Det borde även göras nått åt utsidan.

Hoppas att ni får en underbar helg som jag.

Nu har jag tagit tag i mitt nya liv. Idag efter jobbet så gick jag och Emma runt berget.Vi småsprang lite på slutet, känner mig så nöjd med mig själv. Jag trodde inte att jag skulle klara av det. Men det gjorde jag.
Om jag vill komma dit jag vill så måste jag börja kämpa för det också. Man får inget gratis. Å den här gången ska jag verkligen komma dit. Jag vill bli piggare och få ett bättre humör. Jag vill inte skada andra i min omgivning.

Har även bestämt mig för att när jag har de längre delade turerna så ska jag försöka gå ett varv runt berget. Bättre än att sitta å häcka. Jag ska lyckas :)
Är trött att se ur som en valross. Hahahah

När jag kom hem efter bergsrundan så gjorde jag lax i ugn med rotsaksfrukter, riktigt gott.

Om två veckor är det påsk som jag har längtat. Jag ska ha semester och få vara tillsammans med den bästa. Vi åker upp till Valsjöbyn där det är lungt och stilla.

I morgon ska jag göra en dag på lassa. Om man ska orka upp i tid i morgon bitti så är det dax att man hoppar i säng.

Jag är i alla fall supernöjd med min dag. Och att jag också kan fast alla kanske inte tror det.

Det har varit mycket här en tid. Jag har jobbat några extra pass på lassa. Det känns skönt att vara inne i det igen. Hade glömt bort en del sedan jag var där sist.
Mamma har åkt tillbaka till Umeå. Där hon väntar på att dom ska ta ännu ett nytt benmärgsprov och efter det så ska hon få en ny kur med cellgifter. Men hennes crp är för högt för det just nu. Å vad det beror på vet man inte, men det lär ju bero på hennes sjukdom. Men även att hon har någon slags infektion i kroppen.
Hur som helst så är hon ju på ett bra ställe, där dom vet vad de ska göra med henne. Det som känns tungt är att hon kan vara hemma. Och att man inte vet hur länge hon blir kvar i Umeå nu.

Det är så mycket som jag borde göra, men har ingen ork till nått. Idag gick jag & Emma nere på isen (medvinden) det var så underbart härligt. Fint väder och solen värmde.
Jag måste börja med något så jag känner mig piggare och blir gladare.

Pappa & Malin kom in i går och åt tårta för att fira att jag hade fyllt år, men för att de fyller år idag.

Är så glad att jag kan :)


Nu ska Humlan lägga ner sitt onda huvud och kolla lite på tv om det går. För i morgon inväntas det bio.

Äntligen är det helg igen å jag är ledig. I går var jag på after work med Emma och några andra i från jobbet. Vi hade det super mysigt med god mat och god dricka. :)

I går ringde Malin och berättade att mamma kommer hem på Måndag, Va nej det gör hon inte sa jag. Malin sa även att hon inte hade någon cancer kvar nu, enligt det nya benmärgsprovet. Men jo det gör han tydligen visst det :) Hon kommer att få liggga på Östersunds sjukhus till och börja med. Tror hon skulle tillbaka upp till Umeå den 22/2 och ev få mera cellgifter. Då ska jag åka dit varje dag.
Har sån skuld då jag inte varit upp något mer än sist. Det har ju varit så mycket här hemma oxå. Då man inte får pengar av försäkringskassan i tid heller då har man ju inte råd, förens det är försent.
Jag undrar hur de tänker. Ska man leva på luft eller? De kan ju testa själva å se hur lätt det är. De lär ju få pengarna i tid om det skulle drabba dom något. Suck för att vara den drabbade.
Men jag ska inte vara bitter, nej det ska jag inte.

Önskar även att jag hade svar på alla frågor som jag har inom mig. Men det är sånt jag inte kan prata med någon om, det är något som får komma med tiden. Det lär ju märkar om inte annat.
Ja livet är inte lätt det är något som är säkert iaf.

Påtal om annat så måste jag börja träna. Undra om jag ska börja i morgon. Man kan ju stara med att gå på gymet, så man någon gång kommer i form och kanske når sitt bmi. Det kommer jag nog aldrig att göra men man kan ju alltid försöka innan man säger något.
Jag vill ändra på mig och kunna se ut som folk. Att man nästan jämt ska komma i svakor.

Jag vill oxå ha en massa saker som ett riktigt hem, ett hus. Där jag får inreda som jag vill. Å kunna leva lyckligt i alla mina dagar.

Har iaf haft en fin dag med god middag. Vi gjorde fylld kycklingfilé med ädelost och hasselbackspotatis. Såsen vart så god.
Vi hade Andreas och Oliver på besök. Det var så mysigt.

Nu ska jag gå och titta om det finns någon tvättid i morgon och sen blir det film mys tills man somnar.

Det är inte nog med att pengarna ska räcka till allt å lite till. Sen har jag ångest över att jag är hemma och att mamam får kämpa för sitt liv ensam upp i Umeå. Det känns inte rätt, men jag vill inte smitta henne med något så det bara blir värre.
Har pratat med henne ikväll och förklarat hur jag känner. Hon vill inte att någon kommer upp än. Utan att hon ska bli bättre först.
Det kan jag förstå, men det känns som om hon tror att vi bara skiter i henne. Men det gör vi verkligen inte.
Hur ska man kunna slappna av när man konstant tänker på detta.?
Det ända jag vill är att våran mamma kommer hem och blir frisk igen. Vi behöver henne hemma.

På tal om lite annat så har jag bakat en morotskaka som mina underbara arbetskollegor ska få njuta av i morgon.

Ibland vill jag bara sätta mig ner och gråta, vet inte varför men det blir bara så. Det är konstigt att man håller 100% på jobbet, men där har man ju inget val. Om man känner att det är nära för att börja gråta så sväljer man bara det.
För det är ju pinsamt att gråta inför en massa folk.

Jag har även konstaterat att livet inte alls är lätt alla gånger. Vem ska veta vad man ska göra? Om inte jag själv vet.

Nä nu ska jag blicka framåt istället för att vara bitter.

Just nu sitter jag i köket och vet inte vad jag ska göra. Vet inte ens vad jag tänker på, jag vill bara gråta. Hur är det möjligt att en människa ska orka med såna här saker två gånger i sitt liv om inte fler.
Jag undrar bara hur man kommer så långt fram tills allt är över. Det är ju så mycket som händer just nu. Å just nu tar det här all min enegri.
Å så ska man orka jobba och vara social. Förlåt jag vill men det är bara för mycket. Jag vill vara den som jag alltid brukar vara glad och positiv.
I morgon ska vi åka upp till Umeå igen. Jag, Malin, Tina, Pappa och Lars. Där vi ska få parta med en doktor som kommer att berätta hur läget är för våran mamma.
När jag parade med henne så sa hon att det inte alls var bra. De hade fått provsvaren ifrån benmärgen. :(
Jag kan inte fatta att det finns en jättestor chans att hon kan DÖ. Inte våran mamma.

Hur ska man ens kunna sova när allt är så här? Vem har svaren på alla mina underliga frågor som man har. Jag har aldrig varit med om nått sånt här innan. Någon kunde väl förbereda mig på det här. Men inte, man ska alltid klara sig på egen hand TACK, TACK för det.

Det är sån himla tur att jag har Min underbara T och mina systrar Malin och Tina och Min snällaste och finast Pappa.
Tack för att ni finns.

Nä nu ska jag snart göra mig klar för att krypa ner under täcket och invänta att T kommer hem.

Idag är det dagen innan nyårsafton. Jag och Malin åker till Pappa för att fira det nya året. Annars så brukar vi fira det med mamma och alla djuren, men i år så blir det inga djur och ingen mamma då hon är kvar i Umeå. Vi är många som tänker på dig. Vi hjälper dig att kämpa. 
Men det är mysigt att vara hemma hos pappa också. Med mycket mat och god dricka. Det tog ett bra tag innan vi äntligen kom iväg till pappa i dag. Sprang på stan för att fixa en hel del saker, handla och in på banken för att sätta in pengar. När jag väl kommer fram så säger hon i kassan att de tar inte emot några kontaner här. Nähe, då var det bara att fara till nästa ställe. Att man inte fick veta det lite innan än att stå i en kö typ i ca 25 min. Jag trodde att banken var till för att sätta in pengar. Men tydligen inte alla. Men när vi väl kom fram till pappa så fick jag en kall öl och maten var färdig. Bara till och äta.
Skönt att få krypa ner under täcket snart, när man vet att det är jätte kallt ute. Och att man inte behöver upp så tidigt. Så i morgon ska jag ta sovmorgon de kan jag lova er. 
Just nu så är det -15 Burr.
Jag har även bestämt mig för att läsa upp matten. Har idag skickat en ansökan om mitt intresse. Hoppas att man kan komma igång snart. Skulle helst vilja få det gjort innan min födelsedag. Vad tro ni om det.? Kan man klara det på så kort tid.

Inget har förändrats med våran mamma. Utan att hennes värden ska gå ner och att hon ska bygga upp sitt immunförsvar så gott det går. Om allt går som det är tänkt så kan hon få komma hem 1 vecka innan nästa cellgiftsbehndling.

28/12 I morse när vi var upp på avdelningen, så var mamma jättetrött. Hon var tvungen att göra en del saker som sin morgonritual. Men sen lät vi henne vila ett tag eftersom hon var helt slut. Så jag och syster mi åkte in till city här i Umeå. Wow att man har lät sig hitta vart man ska köra. Men att de ska vara så mycket folk gör ju en galen.
Och att man inte kan hitta någon vettig mat det är underligt. Hittade inte ens turistinfon. Vi hittade till slut ett ställe där vi åt pizzabuffe. Inte var det jätte gott inte, men det gick ner iaf. Nere på stan hittade jag ett par byxor och lite andra små prylar. När vi senare kom tillbaka till mamma så var hon allt lite piggare. Hon frågade om vi kunde spela kort med henne. Gick genast ut på avdelningen och hämtade en kortlek. Sen spelade vi plump. Om ni känner till det.
I morgon bär det av hemåt igen. Där det är snöstorm, kul. Å här är det inte någon snö utan bara kallt.
Det känns både och att få komma hem, men att lämna mamma här utan någon alls känns inge bra. 

Leukemi är en rad olika cancertyper i blodet. Det finns olika former av både akut och kronisk leukemi som har olika symtomer. Min mamma har nu fått diagnosen AML, akut myeloisk leukemi.

Det hela började den 21/12 med att hon åkte till Hc i Hammarstrand. För att ännu en gång få hjälp med de som aldrig har blivit bra. Att konstant vara sjuk en längre tid, tror jag inte någon skulle vilja vara.

Hon hade allt för höga värden så därför vart hon inskickad till Östersunds sjukhus, där det fortsatte att undersöka henne. Till slut så fick de fram att hon hade någon form av leukemi.

Så den 22/12 vaknade jag utav att Malin (Syster) ringde mig och sa att Mamma hade åkte upp till Umeås sjukhus med helikopter, där vid 07.30 tiden.
Det jag först tänkte va jaha de var den påhälsningen det. De tog ett tag innan jag fattade att hon måste ha varit så pass dålig eftersom det gick så fort.
Senare på kvällen får mamma veta att hon har akut leukemi.

23/12
Det är idag som mammas behandling börjar. Där hon ska få cytostatika (cellgift) i 5 dagar 2 ggr/dag.
Hon är trött och blir alltmer tröttare. Läkaren ringer och berättar en del saker, som tex att det finns risk att hon kan dö. Man kan dö av allt var min tanke. Var nog i chock då. Jag for till jobbet som vanligt. När jag väl kom dit så föll jag bara ihop av gråt.

24/12
Ringer och pratar med sköterskan om mamma. Då hon säger att hon är väldigt trött där hon även förklarar att så kan det bli av cytostatikan som hon får.

25/12 Jag jobbar som vanligt men har mamma och det som läkaren sa i tankarna hela tiden.

26/12 Så åker jag och Malin upp till Umeå Norrlands universitetssjukhus. Resan tog nästan dö på mig. Har aldrig kört 40 mil själv. Men vi ville fram så det vara bara att köra. Dagen att köra upp på började inte så bra. För stormen Dagmar hade dragit in över oss. Så det vart lite små stopp efter vägen, där det låg träd.
När vi väl kom fram till mamma så var jag nöjd med att ha tagit oss hit. :) Å sen var det dom här hissarna som inte tog oss dit vi ville. Åkte fel x antal gånger. Men vi fick ett par goda skratt iaf.
Men inte nog på det så skulle det ätas oxå. Så det var bara att bege sig ut igen. Jag trött och hungrig blir inte alls rolig att ha med att göra. Och i en ny stad som jag inte ens känner till.
Sen bar det av hem och sova för att orka träffa läkaren i morgon.

27/12 Upp kl 7.30 för att ringa till chefen och avboka några ärenden för idag och säga att jag blir hemma hela veckan. Är ju uppe hos mamma nu. Idag fick vi träffa Läkaren. Medans mamma vilade så åkte jag och systra mi in till stan här i Umeå för att handla lite saker som mamma ville ha bla pennor.

Fortsättning följer...

Har nyss lagat matlådor i massor, så man kanske slipper tänka på de i fortsättningen. Hahha tänk om det vore så. Men ett tag iaf. Det blev fläskpannkaka, pasta å skinksås och köttfärssås med pasta.

Idag har jag även varit till krokom en sväng där jag hämtade en väska som ska användas på söndag då jag ska ha en ljusvisning. 

Här borde det städas oxå men det får bli en annan dag. Man kan inte hinna allt på en dag. Nu känner jag att tröttheten, fast jag som sov till 10.15 idag.

Pratade nyss med Älskilgen, saknar han så. tur han kommer hem snart. I går var vi och åt med jobbet på Sir Winston. De här åt jag,

• Förrätt: Löjrom
• Varmrätten: Oxfilespett
• Efterrätt: Creme brule

De var jätte gott, de kan jag rekommendera till andra. Ni måste testa det.

Nu tänkte jag ta mig en titt på Lyxfällan som jag missade då vi var ut och åt mat.

Oj, ja nu var det ett bra tag sedan sist jag skrev. När man jobbar 100% om inte mer i bland så orkar man inte sitta framför datan.
Men nu har jag gått och blivit sjuk så nu har jag all tid i värden känns det som iaf. Jag hatar verkligen att vara sjuk, vill tillbaks på jobbet. För här hemma tjänar man ju inte stora pengar vad jag kan se iaf.

Sitter med en stor kopp te och hoppas på att jag ska bli bättre snart. Är ju ledig i helgen som tur är om detta inte hinner gå över. Fan oxå säger jag bara.
Men men. Hälsan är ju den som går i första hand iaf. Mår man inte bra så kan man ju inte göra ett bra jobb ute heller.

Å snart är det vinter oxå, vad allt ska gå så fort hela tiden.

Har en del saker att hinna med innan vintern är här:

• Köpa nya vinterdäck ( Ett ont måste)
• Köpa vinterjacka. Klart då jag å goa Emma hittade en på stan. Å en blå :)
• Köpa nya täckbyxor. (Inför kommande skoter åk)
• Vantar, något att ha på huvudet och en halsduk.

På tal om annat så måste man ju snart börja handla julklappar åt folket.
Å i och med allt de här så ska jag spara pengar, hur det nu är möjligt. De kommer gå bra, jag ska inte äta ut någe mera inte lika ofta iaf. Bara då jag förtjänar det.

Nu ska jag inte de gå lika långt i mina uppdateringar.

Ja tänk att det redan är den 1/8 idag, vart tar tiden vägen? Men jag har haft det så underbart med underbara vänner å god mat.
Så nu är det bara drygt en vecka kvar innan man börjar jobba igen. Men de känns skönt det oxå om jag ska vara ärlig.
Jag som tänkte hur ska jag hinna allt på bara tre veckor, men för mig så har det räckt bra än så länge.
Den är ju inte slut än.

Jag längtar så tills på Onsdag då min underbara man kommer hem. Ska bli så skönt att få vara tillsammans en del innan det återgår till jobb.
Jobbet är ju nödvändigt men skönt å bara få va oxå. :)

I går åkte jag hem i från min Pappa å Mamma, de var tänkt att jag skulle stanna kvar hos mamma tills idag. Men så vart det inte. Utan jag ville hem så jag åkte hem.

De är så skönt att bara få åka bort ett tag. Jag måste försöka åka dit lite oftare men de är ju så svårt när man jobbar nästan jämt. Tur det finns telefon. :)

Den här sommaren har jag varit med en alldeles speciell person nästan varje dag. Hon är alltid så snäll å  så omtänksam. Hon fick mig att tycka om Fanta i stället för Coca-cola. Bara det ska hon ha en guldmedalj för :)
Är glad att jag har dig som vän. Mikan 

Just nu sitter jag här med en kaffe som jag köpte på mcdonalds (som är uppdrucken för länge sen)

Efter jag hade lagat middag i dag så åkte jag upp på Dressmann där köpte ett par byxor åt Älskligen och ett par till Pappsen. När det är bra pris så har man ju inge val. Å jag som älskar att handla där. Skulle lätt kunna handla där varje dag. Det är nått speciellt med att handla kalsonger. Inte vet jag vad det är men nått underbart är det ju iaf.

I morgon ska jag och en gammal goding på 80 ut till Rödön å fika å köpa lite jordgubbar med oss hem. :)

Nä om man ska ta sig en kopp te och kolla lite mera här. Å fortsätta med boken innan det är dax för sängen.